Oj vad jag trivs i mitt hus. Visserligen kan jag tänka ibland om jag ä r riktigt klok som köper ett hus själv dessutom har jag ingen fast anställning längre så egentligen borde jag vara livrädd, men tvärtom så mår jag bättre än på länge. Klumpen i bröstet har försvunnit och jag har helt annnan livsgnista. Nej livet är alldeles för kort för att gå och må dåligt och det gäller med allt, förhållannde, jobb o boende och om man vill ha en förändring måste man göra denn själ. Och risker måste man ta och drömma måste man få göra. Hinner inte skriva mer just nu ska hinna till systemet innan dom stänger, känner oerhört för att sitta på min underbara altan o ta ett gott glas vin.