Idag har jag haft gråten i halsen hela dagen...jag var så rädd att min chef skulle prata med mig, för jag vet att jag skulle börja gråta. Det är så jobbigt när man vill säga något men man inte riktigt kan det känns så fåninga att gråta. Typiskt tjejer att gråta så snart det är jobbigt...löjligt. Jag stack hem lite tidigare idag redan 12.00 kände jag att jag hade gjort det nödvändigaste och kunde sticka till Maxi och handla, så var man 900 kr fattigare och hur länge räcker det...på måndag får man handla igen.Jag tycker att det är viktigt med maten mina två hockeygrabbar tränar riktigt hårt minst 4 gånger i veckan och då är det viktigt att man har bananer youghurt hemma och helst vill dom ha gainomax efter varje träning men det har jag sagt nej till efter matcherna räcker annars går det bra med en banan och lite yoghurt...hoppas jag man är ju ingen expert. Så ikväll är det både fotbollsmatch och hockeyträning det körde ihop sig lite för det var nästan samtidigt men nu har det löst sig. Känner mig så jäkla trött bara, ibland tänker jag dumma tankar som att jag skulle vilja bli sjuk ligga på sjukhuset läsa veckotidningar och äta godis och så fick deras pappa tvingas att ta hand om allt, fast det vet jag att han inte hade gjort. Men naturligtvis är det inte så att ligga på sjukhus är man så frisk att man kan ligga och läsa då skickas man hem, och naturkigtvis vill jag inte vara sjuk, dum tanke men det sa jag ju. Min lillasyster tyckte att vi skulle köpa julklappar till kusinerna det gjorde vi innan men slutade för ett par år sedan. Jag tyckte att det var jätte bra ide men en jättedyr ide, får se hur jag kan lösa det. Ett bankrån kanske...Nej har lite funderingar på att starta en städfirma eller inte bara städ, jag har ju gjort det mesta inom resturang allt från disk till servering och är både duktig och servisinriktad är faktiskt väldigt trevlig...fast det låter inte så här, någon mer negativ får man leta efter. Men det är min förbannade ekonomi som är helt katastrofal men det ordnar sig nog...Min stackars hund ligger och fnattar sig har tvättat henne med ett dyrt schampo från apoteket men tveksamt om det blivit bättre, måste nog åka in med henne hon har riktiga sårskorpor men det kostar ju en hel del vet inte riktigt var jag ska få de pengarna ifrån. Men det finns de som har det sämre...ska åka in med henne på måndag, kan inte dra ut på det längre.

Ett kort inlägg ska snart gå upp och lägga mig...nej orkar inte fattar inte men jag har verkligen tappat lusten för allt vet att jag måste ändra något i mitt liv men vet inte riktigt hur jag ska gå till väga. Man blir snabbt beroende som sagt var. Jag som alltid varit stark och klarat mig själv är helt plötsligt livrädd. Ska jobba på lördag...trodde i min enfalld att jag skulle kunna vara ledig helgerna men klarar det inte det är så jobbigt att aldrig kunna vara ledig helt på helgerna. Jag vill kunna vara med och kolla på matcherna vara med på cuper...nej det blir till att sälja mer lego så jag får lite pengar. Fredag imorgon hade varit skönt om man inte skulle upp och jobba 07.00 på lördag.  

Haft en trevlig helg i Kalmar, det var bara jag mamma med det var ju lite tråkigt oftast är det papporna som följer med, men eftersom jag har en pappa till mina barn som är helt ointresserad så är det alltid bara jag. En gång när jag ville ha hjälp med de dyra avgifterna till hockeyn sa han att jag fick skylla mig själv jag kunde sagt nej när dom ville börja på hockey han tyckte det hade varit bättre med tex orientering. Oj vad han kände sina barn dåligt jag hade aldrig fått dom till att springa i skogen med karta och kompass. Dessutom tycker jag om lagsporter det är sådan glädje när man vinner alla kramar om varandra man har gjort något tillsammans det är säkert roligt med individuella sporter oxå men lite ensammare. För tillfället är jag lite förbannad på deras pappa han kunde inte ens stanna tills jag kom hem från Kalmar, då är det tur man har vänner som ställer upp. Nu ska jag fixa lite mat till barnen sen är det dags för ishallen igen. Är fortfarande vansinnigt trött på mitt jobb ibland känns det som att jag jobbar som satan medan dom andra sitter och dricker kaffe och snackar man känner sig verkligen lite mindre värd än alla andra. Men imorgon kommer det en trevlig tjej och hjälper mig lite och det känns bra. Får ta en dag i taget mest är det min ekonomi som snurrar i huvudet och hur jag ska få denna månaden till att gå ihop...

 Borde vara glad idag, har semester imorgon för att åka till Kalmar på hockeycup blir bjuden på hotell och mat, tre dagar utan att behöva tänka på något utan när man ska gå till ishallen nästa gång. Hade verkligen sett fram emot det men nu känns det som jag kunde stanna hemma o städa istället och det är verkligen illa. Hoppas verkligen att det blir bättre det har hänt en jobbig sak till men som jag inte vågar skriva om förän det är över. En av mina bästa vänner ringde i gårkväll och tyckte verkligen synd om mig, ibland drabbar saker mig bara för jag är snäll och har lätt att tycka synd om  andra, tyvärr finns det människor som utnyttjar det...att jag aldrig lär mig. Som någon sa till mig man måste välja sina lekkamrater...Men jag har några riktigt goda vänner som jag vet aldrig skulle göra mig illa ska hålla mig till dom. Nu vill min lilla kille åt datorn så jag får återgå till att diska sen ska jag till ishallen. Vill bara må bra igen idag har jag tryckt i mig ett par choklad kakor precis som det skulle få mig att må bättre. Jag vet vad som får mig att må bra det är långa promenader träna på gymet och äta nyttigt ändå gör jag så här...visst är det märkligt. 

Usch allt känns bara så tråkigt tycker synd om mig själv. Blev inget med huset det blev för dyrt. Och jag vet att jag inte kan bo kvar här stökigt och hemskt är här. Vill bara lägga mig i soffan och äta godis och glömma allt. Känner för att skicka upp alla barnen till Stockholm. En gång sa jag det till deras pappa att nu orkade jag inte med att ta hand om allt längre nu fick han ta över. Men naturligtvis kunde han inte det, det fattade jag väl. Ja naturligtvis förstod jag det men tänk om jag oxå resonerat så. Man är ju faktiskt två om att sätta dom till världen och ibland känns det som jag inte klarar det någotvidare. En gång när min stora kille var som värst kom hem med poliseskort då satte jag mig och stortjöt vid dörren och sa att jag inte klarade mer. Men naturligtvis gör man det, men just då kändes det bara som jag ville dra täcket över huvudet och låtsas som att jag inga barn hade. Nu är det bättre och det har blivit en trevlig ung man av min ligist. Här om dagen sa han, kom du ihåg när jag var så jobbig i högstadiet. Ja vem kan glömma det.Skulle på kalas idag min systerdotter fyller år men jag uteblev pga personliga problem. Just nu är det verkligen jobbigt...brukar aldrig känna så här. Är så vansinnigt trött vill bara gå och lägga mig. Ärligt talat hade jag inga pengar att köpa någon present till min rara systerdotter men det låter ju för hemskt. Min närmaste krets är ganska välbärgade människor dom skulle tro att jag skämtade. När jag sa till min syster att det är många som handlar den 20 för då är det barnbidrag så skrattade hon, nej men snälla du finns det verkligen folk som lever så. Ja jag är en av dom...och det finns många fler. Jag hatar verkligen att inte ha några pengar.

Har riktig ångest just nu, min son har tjatat om en ny mobil väldigt länge och jag har lovat att han ska få en eftersom han inte har fått någon ny mobil innan vilket min äldsta grabb har. Har lovat det i ungefär ett år det är en av mina svaga sidor...jag har aldeles för lätt att lova och fruktansvärt lätt att övertala. Men jag gick med på att möta min son på the phonehouse. Och hur slutade det, jo Han fick en fin mobil (jag får hans gamla) och jag har helt plötsligt bundet upp mig i två år på en summa som jag inte ens vill tänka på. Hans pappa kommer att idiotförklara mig...det finns ingen som helst anledning till att en 14 åring ska ha en värstingmobil  det kan man ha när man kan betala för den själv. Det värsta är att jag vet att han har rätt...jag sa till barnen att nu säger vi inte detta till honom. Jag som inte har råd att gå och klippa mig...usch vad dum jag är...ångrar mig verkligen. Ska nu gå upp och lägga mig, känner mig ganska nere....kan inte sluta tänka på den telefonen, men min son är glad som en speleman...

Oj, det känns inte som det varit helg, skulle verkligen behöva vara ledig en dag till men är det måndag så är det. Ska åka till Kalmar i helgen på hockeycup ska faktiskt bli riktigt trevligt att komma från allt...deras pappa kommer hit och bor här de dagarna så jag kan åka annars är det svårt för mig att lämna allt även om det bara är en helg. Oj vad jag avundas vänner som jag har som älskar sin barnlediga helg för även om jag älskar mina barn över allt annat blir det lite mycket ibland och några barnlediga helger finns inte för mig och har aldrig funnits. Fast som någon sa vi som inte är separerade har aldrig några barnlediga helger fast då är man ju oxå två om allt. Tänk att ha någon som fixar maten medan man är på någon match och kan sätta sig till ett dukat bord när man kommer hem. Eller att någon annan kan hämta när tonåringen ringer två på natten och vill bli hämtad och man vet att man ska upp sex följande morgon. Nej ska nu sluta är så trött och mitt kvällshumör är gräsligt är då sannslöst negativ. Det finns dom som har det betydligt värre är på bättre hömör imorgon lovar...

Min sons dator är sönder så jag kommer knappt åt min men nu stack han till en kompis så nu gäller det att passa på. Har inte varit inne på länge har jobbat mycket så har inte hunnit lägenheten har oxå förfallet helt, jag som faktiskt kommit ifatt lite. Imorse gick hela familj upp 5.45(inte min 17 åring förstås han går sällan upp innan två på helgen)för att åka och spela hockey mellangrabben spelade kl 8 och min lilla kille 9.30 sen körde jag alldeles för fort till jobbet och var där 10.45 jobbade ti 15.00 och sen raka vägen hem. Just nu känner jag bara för en regäl irish coffe (felstavat antagligen) men har lovat en kompis att köra henna kl 18.00 så jag får allt lugna mig lite. Har lite funderingar på att starta en firma en städfirma, har lagt fram mitt förslag till min chef om han skulle vara intresserad av anlita mig. Fördelarna för honom är ju att han slipper betala någon semester och att jag bara är där dom timmarna han verkligen behöver mig, han skulle räkna på det sen får vi se vad han säger. Har jag garanterat 25 timmar hos honom i veckan så tror jag att jag gör det. Har även lagt bud på ett hus får reda på om jag får det nästa vecka...spännande. Imorgon är det tre hockey matcher kul men man får ju inget annat gjort. Snackade men några vänner även dom tillbringar mycket tid i ishallen och vi bestämde oss för att vi måste träffas dricka vin och snacka lite, man behöver det. Mina vänner är superviktiga för mig jag vet att det jag säger stannar så därför kan man verkligen prata om allt.Tror att många gånger tycker inte pojkvänner om att vi tjejer sitter och snackar för mycket. När jag var singel (träffar faktiskt någon nu) då hände det att mina vänners pojkvänner blev förbannade på mig tyckte att jag upptog förmycket av deras flickvänners tid. Jag tror att dom är rädda att vi snackar om dom vilket vi naturligtvis gör. Killar stannar gärna i ett dåligt förhållande dom stannar tills dom hittar någon annan medan vi separerar för vår egen skull vi behöver inte ha träffat någon annan naturligtvis är det inte alltid så. Jag snackade med en killa vars fru en dag kom hem och sa att hon ville separera varav han blev helt chockad. Ändå hade dom haft det dåligt i flera år, sex hade dom slutat med för länge sen. Men separera den tanken hade aldrig slagit honom (gräset är inte grönare på andra sidan sa han) men man kan väl ändå inte sluta leva när man fyllt 40 år. Det finns väl inget mysigare än pirret i magen när man går och väntar på att det ska ringa på dörren känslan av att få en kram av någon man verkligen är kär i, nej lever man i ett känslodött förhållande måste man ta sig ur det livet har så mycket att erbjuda. Läste en insändare för ett tag sen där en kvinna i 45 års åldern som var så stolt över att hon och hennes man fortfarande höll ihop, visserligen levde dom som kompisar. många runt omkring henne skilde sig men dom höll stolt ihop. Nu ett år senare hade även dom separerat och hon hade träffat sin själsfrände och var störtkär kyssar och kramar hålla handen på stan ja helt plötslig kände hon att hon verkligen levde. Jag har människor som står mig nära som jag vet har slutat med all ömhet och är inte mer än lite över 40 men för gudsskull man har ju halva livet kvar och man slipper barnfödande och hela småbarnstiden som förvisso är underbart men som verkligen tär på ett förhållande. Lusten försvinner inte efter 40 år, tvärtom så är det många som hävdar att så bra sex som man har nu när man kan släppa alla krav och bara vara sig själv har man aldrig haft. Usch vad mycket dravell jag skriver måste sluta nu...bättre att skriva lite varje dag än att skriva en hel novell på en gång. Känner att jag är på en liten vändpunkt i mitt liv känns ganska bra, hoppas jag får huset. Nu fick jag ett sms från min kära vän dom kommer snart dags att köra fram taxin. Oj ett sms till från min kära son som frågar när vi ska äta...äta oj det hade jag alldeles glömt. Får väl sticka och handla oxå.