På torsdagar brukar jag, Marie och Kristin fika, idag kunde inte Marie så det blev bara jag och Kristin. Det är oerhört viktigt för mig att träffa mina vänner och prata då behöver man ingen psykolog. I USA är det ju väldigt vanligt att gå till sin psykolog och prata, fast de som verkligen behöver det har säkert inte råd. Min son kom hem för en stund sen och berättade att någon hade sabbat hans cykel, jag blir så förbannad. Visserligen var det en gammal cykel eftersom han blivit av med 5 cyklar så han får ingen ny, men det är ju jävligt tråkigt ändå, han måste ju ha en cykel annars kommer han inte till skolan. Följden blir att han lånar min och då kommer säkert den också att försvinna eller bli förstörd, han påminner så fruktansvärt om mig när jag var i den åldern. Jag gjorde av med allt....men det har kanske sin förklaring. Imorgon måste jag ringa till psyk och fråga om jag kan komma på utredning. Tycker att mitt tänka positivt funkar ganska bra, när jag känner mig deppad så tänker jag på allt och alla som jag älskar och då blir jag positiv igen.Okej då blev det lite skrivit idag också, mina barn tycker att det är väldigt märkligt att jag bloggar men det blir lite som att skriva dagbok man skriver liksom av sig. Nu får jag börja med maten...